Jag har oxå anmält mig till en nybörjar kurs, även om min hund är 6 år… Men jag är rätt grön så…

Känner samma som du. Men på våran klubb har de träning nu över vintern i ridhuset och då kan man åka dit och testa.

Först vågade jag inte släppa honom, fick känslan av att han skulle strunta i mig helt för att alla hundar skällde å så. Men han va helt fokuserad på mig faktiskt. Och han tyckte det var jätte kul att hoppa och krypa i tunnel!!

Så nu är jag inte lika nervös längre för det iaf.

(Jag tog med extra gott godis…, och mutade han rätt bra Då va det verkligen bara jag som gällde sen.)

#1 så kul! :) Min är 4,5 år, så man är väl lite "sent ute" egentligen men så länge det är kul kan man fortfarande ha kul(och gå långt om man skulle vilja)!

Ridhusträning ska finnas, men där är det redan kunniga hundar och förare som gäller, som jag har förstått det… så det är lite kört…

Men mycket godis ska självklart med, och den älskade bollen och vår jackpott-belöning som ännu inte används i träningssammanhang - foppatoffeln. Kors så udda ting de ska förälska sig i…

Det är aldrig för sent för att börja! Sen får man ju såklart anpassa träningen om man börjar med en mycket äldre hund.

Jag och Pippi var med på en nyb. agilitykurs i våras, bara för att jag skulle ta tag i och komma igång med träningen med henne. Hade lika gärna kunnat lära in hindrena själv. Men jag ville ha det där kontinuerliga och den sociala träningen.

På våran brukshundsklubb är det dessa krav för att delta på nyb. agilitykurs:
"Ett absolut krav för att gå kursen är att din hund är minst 1 år, kan vara lös samt umgås utan aggressivt beteende mot andra hundar."

Kan ju säga att det var nog inte en enda som höll sig till matte hela kursen. Alla stack iväg och busade någon gång under kursen. Pippi var väl den som var mest busig. Sen var hon den yngsta också. Haha!  Men det blev ju inget bråk, så då gjorde det ju inget.

Så jag tycker att ni ska testa i alla fall, som ni säger vet man inte hur det går innan man testat.  Med massa godis och en rolig matte kommer det bli roligare att vara med er när dom förstår tjusningen med agility! Det kommer säkert gå bra för er båda! Berätta i vår sen hur det går!

#3 Tack, precis vad jag behövde höra! Det vore ju konstigt om man åkte ut med huvudet före för att hunden lämnar en en endaste gång…

Jag kursar nu av precis samma anledning, det sociala, sen lite störning och också ett par extra ögon(filmkameran tar ju inte alla vinklar). Dock är det ett par hinder vi behöver lära oss på kursen, elller ja, vi behöver gå kursen för att kunna träna på hinderna sen… balanshinderna alltså(har varken ork eller kunskap att bygga ihop dem själv). Allt annat sitter…nog!

#4  Det går nog bra! Hoppas ni får en snäll instruktör  Haha! Jag tyckte också det var lite pirrigt i och med att jag visste hur Pippi var

#2 Nu när jag va i ridhuset så va alla jätte duktiga och några tävlade nog med sina hundar. Men jag körde bara något enstaka hinder och en tunnel. Det var flera som valde bort vissa hinder och vissa förare orkade inte hela banan så de kortade av och gjorde lite som de ville.

Jag kommer fortsätta att åka till ridhuset bara för att bli säkrare på min hund om inte annat. Sen kommer jag nog få träna lite mera på att få han att lyssna på mig.

Jag tror inte att du behöver oroa dig. Ronja var inte bombsäker på inkallning, Men hon lämnade aldrig mig ur sikte de första gångerna - hon tyckte ju agility var myyyycket roligare än alla andra hundar!

Jag håller nybörjarkurser i agilitý och jag tror att ni kommer att vara bland de duktigare deltagarna. Framför allt för att du kan belöna din hund, om du visste hur många som inte har någon aning om hur man gör det. Du har absolut ingenting att oroa dig för! Om du bara visste vilka bushögar man råkar ut för ibland..och som tycker att matte är det tråkigaste som finns.

Ha så kul!

#5 Det hoppas jag också! :)

#6 Det låter klokt, hade jag haft chansen hade jag också åkt till det där träningarna… ju oftare man gör det desto mer vanlig blir ju hela situationen :)

#7 haha, jag hoppas på samma reaktion! Att  han tycker om att jobba är jag ju stensäker på, men sen vet man ju aldrig förrän man testat… äh, det fixar sig nog :)

#8 Oj oj, tack för dem orden! Känns genast mer hoppfullt. Belöningar är jag jättenoga med och jag letar alltid efter fler och bättre, både höjande och lugnande belöningar, det sista har jag verkligen fått användning av med en arbetsnarkoman till hund.

Lånar min egen tråd och passar på att fråga; vad gör man på nybörjarkursen? Vad lär du eleverna, vilka mål finns? Tror du att nybörjarkursen räcker om man vill ut och tävla sen? Rent hindermässigt har vi balanshinderna och däcket kvar att lära oss, allt annat sitter…

De jag sett som har gått nybörjar kurser har hunnit lära både sig och sina hundar ganska mycket. Men det är ju inte bara hunden som måste tränas det är ju mycket vunnet om man vet hur man ska byta sida mellan hindrena.

Det som främst är målet med nybörjarkurserna är att hunden ska få lära sig alla hinder till grunden bara. Sen som förare lär man sig då HUR man faktiskt lär hunden hindrena. Vissa instruktörer på nyb.kurser kanske inte tävlar agility utan bara lär ut hindrena hur dom ska utföras och så får man lära sig någon bana. Man kanske inte går igenom byten och sådant. Får man en duktigare intruktör som också tävlar så kanske man får lära sig mera inför tävling. Byten och sådant alltså. Sen beror det såklart på vad det är för grupp, hur hundarna är och vad förarna har för mål.

oftast så utgår instruktörerna från varje individ och ligger man lite före så brukar man få lära sig grundläggande byten osv. Så länge man är nyfiken och frågar så brukar man få massor med hjälp! sen får man inte glömma att åka ut och träna lite själv också mellan kursgångerna, för det är inte alltid man får gå igenom det som man just själv behöver träna på udner själva tillfället.

Perfekt, vi behöver lära oss, eller få möjligheten att lära oss, alla hinder. Så det räcker nog för oss, det och sällskapet, att jobba tillsammans. Minns jag rätt är instruktören också en bra sådan, så det ska nog gå att sno åt sig lite extra info så att säga.

Sen blir det nog inte så mycket tränande där på egen hand mellan kurstillfällena, lite för långt, men hemma finns det ju lite rustahinder så hemma blir det mycket träning :) För matte, främst, som inte kan sätta fötterna rätt ens utan hund, haha!

#13 Ja, att hålla reda på fötterna brukar vara det svåraste…