Ibland brukar jag tänka på det bästa - respektive sämsta som kan hända. Ibland tänker jag att jag bara ska se det som träning och att man lär sig av alla sina handlingar.
Är jag riktigt toknervös brukar jag ta hunden och gå iväg en stund, inte göra några moment (te.x om det är lydnad eller utställning) för då börjar jag bara korrigera henne hela tiden och jag blir "tjatig", utan jag går bara en promenad och bryr mig inte om de andra tävlande, då brukar jag få väldigt höga krav på mig själv, "men DEN klarade det ju"!

lite tips jag kom på såhär på rak arm. ;)

Jag brukar inte bli så nervös (bara lite), "det går som det går" brukar jag tänka.

Men dessa tips har jag hört från andra:
* Om du är så nervös atrt du håller på att spy eller skakar så ha inte hunden hos dig.
* Gå låååång promenad.
* Trötta ut din egna hjärna med något t ex korsord.
* Prata med andra tävlanden men inte OM tävlandet utan om annat (att prata om träning är ok).
* Tänk på hur träningen gick sist och ta bort några poäng så vet du ungefär hur det går innan du ens beträtt planen.
* Se till att vara ordentligt mätt, då orkar inte kroppen vara nervös.

Hur mycket av detta som är användbart vet jag inte, men det är vad jag kan komma på nu i alla fall. Plus en sak: Alla är nervösa på sitt sätt.

Bra tips! Kanske inte att vara proppmätt när man skall springa agility "fniss". Jag försöker att hitta rätt sinnesstämning, lite j-a anamma. Försöker också att tänka "vi kan det här". Det handlar nog mycket om självförtroende tror jag.

#3

Oja nä att äta sig proppmätt är nog inte så bra när man ska köra agility *hihi*.

Men vadå går det fel så gör det…;)

#4 Det är som du tänker som jag skulle behöva tänka. Inte känna sån press att man måste lyckas!

#5

Saken är den att jag vill lyckas, och pressen vem sätter den? Jo det är jag själv, så om jag känner för stor press så kan jag bara skylla mig själv.

Sedan är jag sådan som person att saker och ting rinner av mig som vatten på en gås, jag lyssnar inte på saker som sägs om mig (enligt lärare var jag mobbad men inte enligt mig). Jag tror att detta är mycket till anledningen till att jag inte blir nervös.

Finns det några andra situationer i ditt liv där andra brukar bli nervösa men inte du? T ex läsa/prata inför en klass. Om du hittar en sådan situation, fundera på varför du inte blir nervös då och försök att omvandla det till hundsporten.

Lycka till.

Ska fundera lite på en sådan situation, kommer inte på något nu…..

Cerrolyn! Jag har inte kommit på någon sit. där jag inte är nervös fast andra brukar vara det. Jag är väl en nervös typ. Jag försöker att ta med mig den känsla jag har när jag gör en bra träning och få fram den vid tävling. Det kan vara rätt så smart va?

#8

Det låter som en jätte bra ide.

Nina svartbergs bok kanske kan vara nått:

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9163148781

Många säger att den ska vara jättebra och jag har den själv men har inte läst den än……den har nog stått i hyllan i minst 3 år nu men i sommar ska den läsas:)!

OOps såg nu att du i först inlägget skrev att du läst den, men låter mitt inlägg vara kvar utifall någon annan är intresserad av den…..:)